Businessgubbar

Gårdagens arbetsdag utgjordes av en presskonferens där VD och styrelseordförande för ett byggnadsföretag pratade. Inte så jättespännande kanske, men man får försöka ändå. Tycker det blev helt ok! Jag kommer väl förmodligen få fota en del såna här presskonferenser på Dagens Industri i höst, så det är lika bra att träna på det. Senare på kvällen skulle Paul fota State of Origin-rugbymatchen, men tyvärr kunde de inte fixa ackreditering till mig, så jag fick lov att åka hem.

Istället så blev det Steak night på ett ställe som heter The Palace i Coogee. Där fick man en stek med pommes och dricka för 8 dollar, kändes som en bra deal. Dessutom visade de matchen vilken visade sig vara riktigt underhållande. Jag har aldrig tittat på en rugbymatch förut, men det var riktigt bra action.

Segaste dagen

Igår var nog den segaste dagen hittills. Det började bra med att vi skulle fota lite träningsbilder på New South Wales rugbylag som nästa vecka ska spela en match mot en annan delstat, Queensland. När vi kom dit visade det sig dock att hela fotoarrangemanget redan hade pågått i över en timme, så vi missade lagfotot och andra viktiga bilder. Någonstans hade infon blivit fel, ganska frustrerande. Men vi gick iväg och skulle fota träningen, då det plötsligt börjar ösregna. Hade ingen regnjacka med mig så jag blev så klart helt genomblöt. Tillbaka inne i stan på kontoret så sprang jag iväg och köpte en varm regnjacka, det var lika bra tänkte jag.

Lite senare på eftermiddagen åkte vi ut till en förort lite söder om stan, Cronulla, där en boss för ett rugbylag skulle utfrågas av styrelsen eftersom han tydligen undanhållt en del pengar som donerats till klubben. Som tur var kom han förbi nästan bara några minuter efter vi kom dit, men på andra sidan byggnaden, så det var bara att springa och försöka fota samtidigt. Jag fick väl en användbar bild, den sista i bildspelet ovan.

Så fort vi fått de bilderna åkte vi iväg några kilometer till en polisstation där den person som donerat pengarna nu satt i polisförhör. Vi skulle alltså ha bilder på honom när han lämnade stationen. Vi kom dit klockan fem, en och en halv timme senare kom en kvinna ut och sa att personen inte skulle komma ut förrän tidigast två timmar senare. Så det var bara att vänta. Och vänta. Vi ringde Pizza Hut och beställde hämtpizza för att få något varmt i magen. Kvart i tolv på natten sa Paul att det fick räcka, så då fick vi åka hem utan några bilder. Återigen, ganska frustrerande.

Som tur är har dagen idag börjat mycket bättre, jag hoppas den fortsätter så!